Det har skrivits och debatterats en hel del om Ginnungagap. Vi vill därför nu svara på, som vi uppfattar det, de viktigaste frågorna.
1. Vad ska uppföras på platsen?
Den ena byggnaden är ett vård- och omsorgsboende med 6 avdelningar och 9 – 10 lägenheter/avdelning, dvs sammanlagt ca 60 platser. (Antalet platser är oförändrat sedan starten.) Planen tillåter ett hus i tre våningar med två avdelningar/våning. Alternativt möjliggör planen att arkitekterna kan skapa en bra lösning i två plan, med tre avdelningar/våning.
Den andra byggnaden är ett korttidsboende med 3 avdelningar och 9 platser/avdelning, dvs sammanlagt 27 platser. Planen tillåter ett hus med två våningar. I början av byggprocessen var det tänkt att huset skulle få två avdelningar. Eftersom behovet av korttidsplatser har ökat, planeras nu för ytterligare en avdelning.
2. Hur mycket får byggas på tomten?
Tillåten och byggbar markyta för korttidsboendet är 2 250 kvm. Motsvarande byggbar markyta för vård- och omsorgsboendet är drygt 3 000 kvm. För att skapa en tilltalande utemiljö, med bland annat en sinnenas trädgård, disponeras markytan så att mycket grönyta sparas.
3. Var alla partier överens om att bygga ett korttidsboende och ett vård- och omsorgsboende på platsen?
År 2014 var samtliga politiska partier överens om behovet att bygga äldreboende i denna storlek och på denna plats.
4. Varför har det tagit så lång tid?
En centerpartist begärde laglighetsprövning av försäljning för den ena delen av marken till Vectura Fastigheter AB men förlorade i samtliga instanser. Kommunen valde att avvakta resultatet av den juridiska processen. Vi uppfattar att Centern har försökt förhala bygget av dessa boenden för våra äldre – trots att vi från början var överens med Centern om att plats, inriktning och antal vårdplatser var bra.
5. Stämmer det som Centerpartiets representanter påstår att en så här lång process är olaglig?
Planprocessen styrs av kapitel 5 i Plan- och Bygglagen, som inte har några bestämmelser om hur lång tid en planprocess får ta. Den långa planprocessen beror på överklaganden och laglighetsprövningar och som de klagande förlorat i samtliga instanser.
6. Vad säger planbeskrivningen om byggnadernas slutliga utformning?
En planbeskrivning innehåller ett s.k. gestaltningsförslag, med skisser för att ge en uppfattning om hur stor byggnaden kan bli. Planbeskrivningen visar däremot inte byggnadernas slutliga utformning – den fastställs i bygglovsprocessen.
7. Ingen är emot korttidsboendet så varför inte i stället dela upp området i två planer?
Bygg korttidsboendet först eftersom det skulle gå snabbare och inte leda till några överklaganden. Varför gör kommunen inte så?
Det skulle innebära att två nya, resurskrävande planer måste tas fram. Kommunens tjänstemän uppskattar att en sådan process tar minst 1,5 år. Ingen kan heller garantera att ett sådant upplägg inte överklagas.
8. Kan ett ärende minoritetsåterremitteras med uppgift/syfte att ändra det?
”En återremiss innebär normalt att ett ärende överlämnas för ytterligare utredning till den nämnd som lagt förslaget”, enligt Finansdepartementsserie 2007:42 – ”Minoritetsåterremiss i kommuner och landsting”.
Minoriteten kan således inte beordra majoriteten att ändra ett planförslag. Detta påstår oppositionen felaktigt att de gjorde vid Kommunfullmäktiges sammanträde 2020-02-03.
9. Vad gör vi efter att planen är antagen?
• Vi vill att alla Danderydsbor skyndsamt får ett ändamålsenligt vård- och omsorgsboende där våra äldsta kommuninvånare kan få god omsorg i en härlig miljö.
• Vi vill skapa ett boende med en vacker utformning som passar in i platsens kulturhistoriska miljö och bygga med hög arkitektonisk kvalitet.
• Vi vill träffa grannarna tillsammans med fastighetsägaren Vectura.
• Vi vill – tillsammans med Vectura:
– ge arkitekter uppdrag att rita olika gestaltningsförslag i två, respektive tre våningar.
– driva en samskapandeprocess där kommuninvånarna får inflytande över vilket förslag som till slut väljs.
Claës Breitholtz
Byggnadsnämndens ordförande
Carina Erlandsson
Socialnämndens ordförande